Hälsotillståndet och förändringar i hälsotillståndet kan påverka fallrisken. Att behandla bakomliggande sjukdomar är en viktig del av förebyggandet av fall.
Olika sjukdomar och deras symtom, som smärta eller yrsel, påverkar rörligheten och balansen på olika sätt.
Plötsliga, kortvariga sjukdomar kan snabbt försvaga den allmänna konditionen, vilket kan leda till att fallrisken plötsligt kan öka.
Symtom i samband med långvariga sjukdomar eller medicinering kan påverka rörligheten och balansen, vilket ökar fallrisken.
Genom att ta väl hand om dina bakomliggande sjukdomar kan du minska fallrisken.
Sensoriska sjukdomar eller störningar i olika sinnen kan göra det svårt att uppfatta miljön och upptäcka potentiella hinder, vilket avsevärt ökar fallrisken.
Förändringar i sensoriska funktioner som kan öka risken för fall är till exempel
dålig syn
lägesyrsel.
Läs mer om funktionsnedsättningar i de sensoriska funktionerna:
Se även punkten Neurologiska sjukdomar på denna sida.
Diabetes kan orsaka förändringar i bland annat det perifera nervsystemet och blodcirkulationen, vilket försämrar kroppens förmåga att känna beröring och läge. Detta gör det svårt att hantera balansen. Läs mer om diabetes:
Sjukdomar i andningsorganen kan orsaka många funktionsstörningar i lungorna. Plötsliga infektioner eller förvärring av en befintlig sjukdom kan förorsaka en försämrad allmänhälsa, vilket kan leda till längre sängliggande och en ökad risk för fall. Sjukdomar i andningsorganen som kan öka risken för fall är bland annat
plötsliga sjukdomar i andningsorganen, såsom bronkit och lunginflammation
långvariga sjukdomar i andningsorganen, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom, det vill säga KOL och sömnapné.
Läs mer om sjukdomar i andningsorganen på Lunghuset:
Depression kan minska livskvaliteten, försämra hälsan och funktionsförmågan och utgöra en begränsande hälsoutmaning. Den kan orsaka problem med uppfattningen av omgivningen, rörligheten och balansen. Bekanta dig med Egenvårdsprogrammet för depression och Psykporten:
Demenssjukdomar kan bland annat öka muskelstelhet och skakningar och försämra förmågan att fungera i vardagen, vilket gör det svårare att röra sig och försämrar balanskontrollen. Sjukdomar som kan öka risken för fall är bland annat
Alzheimers sjukdom
Lewykroppsdemens
vaskulär demenssjukdom.
Läs mer om minnet och demenssjukdomar:
Neurologiska sjukdomar påverkar nervsystemets funktion. Symtomen kan vara till exempel smärta, känselförändringar, förlust av rörelsekontroll eller yrsel, vilket gör det svårt att kontrollera balansen. Neurologiska sjukdomar som kan öka risken för fall är till exempel
hjärninfarkt eller cirkulationsstörningar i hjärnan
Parkinsons sjukdom
perifer neuropati.
Läs mer om neurologiska sjukdomar på andra hus i Hälsobyn:
Kardiovaskulära sjukdomar kan bland annat orsaka svår smärta, svaghet och plötsligt illamående, vilket bland annat påverkar rörligheten och balansen. Kardiovaskulära sjukdomar som kan öka risken för fall är bland annat
rytmrubbningar
blodtryckssjukdom
blodtrycksfall i samband med att man står upp, så kallad ortostatisk hypotension
fönstertittarsjuka.
Läs mer om hjärtsjukdomar:
Sjukdomar i sjukdomar i stöd- och rörelseorganen kan bland annat orsaka smärta, stelhet och förändringar i hållningen, vilket gör det svårt att röra sig och kontrollera balansen. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen eller situationer som kan öka risken för fall är till exempel
höft- och ryggsjukdomar
artros i knä och höft och ledprotesoperationer
ledgångsreumatism
osteoporos.
Läs mer om sjukdomar i stöd- och rörelseorganen:
Urineringsproblem, såsom ett behov av att urinera oftare och inkontinens, kan leda till att man får bråttom till toaletten och att toalettbesöken nattetid blir fler. Urinvägsinfektioner kan också orsaka förvirring eller ett försämrat allmäntillstånd. Detta ökar risken för fall. Sjukdomar som kan öka risken för fall inkluderar
en plötslig urinvägsinfektion
inkontinens, det vill säga urininkontinens.
Läs mer om rehabilitering vid urininkontinens i Rehabiliteringshusets guide:
Uppdaterad 22.4.2022
